Årets första dopp är avklarat! Jag - som är norra Europas största kruka - badade i Vänern flera gånger utan att förfrysa, lite tanttjut blev det förstås vid första doppet men sen var det faktiskt ljuvligt.
När vi kom tillbaka till stan igen hade Västsveriges alla raggare intagit centrum och körde varv på varv med nedvevade rutor och rockabilly på högsta volym, en del bilar var jättesnygga men större delen av deltagarna på årets cruising satt i rostiga 240:sar med wunderbaums i rutan och dom hade med all säkerhet kommit från Frändefors eller Brålanda. För varje varv blev blickarna mer och mer glasartade och jag antar att min kära man (som är ute och "jobbar" inatt) kommer ha en hel del att göra.
Martin har varit spänd över den här kvällen i flera veckor, han och studiekompisarna ska åka med radiobilarna inatt och vara med och täcka upp polisstyrkan. Igår hämtade han ut en kevlarväst som han paraderade gården runt med, alla barn fick slå så hårt dom kunde och det gjorde dom förstås, vilket självklart resulterade i att tre ungar stod och grinade sen eftersom det gör ganska ont att dra till på en stenhård platta. Utanpå västen skulle dom också ha en orange reflexväst med texten "studerande" på, mycket roligt! Alla raggers kommer gå igång på detta och häckla dom stackars eleverna tills dom spyr av skratt, jag förslog att vi kunde ändra texten till "pryo" men det var tydligen inte alls roligt.





Förra året blev vi moonade av ett gäng i just en rostig 240, Prinsens ögon höll på att ramla ut och han kunde inte sluta prata om detta "men mamma, SÅG du?! Dom visade RUMPORNA för oss!! Varför gjorde dom så?" det var verkligen konstigt tyckte han och jag är väl villig att hålla med. När vi sen gick hem skrek några andra välutbildade män i en ombyggd van "Svensson Svensson åk hem!" typ rakt ut i luften till alla småbarnsfamiljer och andra vanliga som upptog plats där deras fantastiska bil skulle åka, detta blev för mycket för Prinsen "herreguuud, hur vet han vad vi heter?! Vi får väl också va här eller?!" och just detta uttalande har stötts och blötts hela året. "Det var väl åndå konstigt mamma att han kunde veta vad vi hette?"

Jag har inte riktigt återhämtat mig från semestern än, är så trött att ögonen liksom faller ihop om jag sitter still för länge och dom svider hela tiden. Man kan ju tycka att jag borde gå och lägga mig i tid då, inte sitta uppe vid datorn eller sticka på Mattheo's filt så fingrarna blöder, särskilt med tanke på att jag börjar jobba vid sju på morgonen också men det går bara inte. Det är alltid en massa saker som jag bara måste göra precis innan jag lägger mig, prova ny sminkning, städa toa, skriva matlista, raka benen... Varje kväll tänker jag "nu jäklar ska jag lägga mig i normal tid, precis som alla andra vanliga människor gör" men det blir alltid bara en flyktig tanke.
Ikväll känner jag också att jag är tvungen att uttrycka mitt hat över dom förbannade telefonförsäljarna! Jag blir helt galen i huvudet (av det också) och vill bara skrika könsord rakt in i luren, vad får dom att tro att jag vill ha två par strumpor för "endast 39.90:-" när klockan är halv åtta på kvällen? Igår vägrade jag svara, jag var mitt i tandborstning och nattning och tyckte att jag fått nog, samma nummer ringde fem gånger i följd! Klockan kvart i nio på kvällen. Alltså, vad driver dom? Om jag inte svarar första gången borde man väl anta att det inte är nån hemma, inte att jag vägrar svara och genom upprepade ilskna signaler försöka trötta ut mig? Nä jag blir så arg att jag kokar, nu har vi anmält oss till Nix-registret i alla fall så inom ett par dagar slutar det väl.
Nä, allvarligt gott folk, sitt inte här och läs nu, gå och lägg er!

Den här väskan har; ett fack på baksidan, två på framsidan, ett på insidans "lock", ett i kortsidan på insidan, ett stort och ett stort bakom det stora. Nästan som en hemlig agentväska.
Nyss trodde jag att jag var klar med uppackningen av agentväskan men ack vad jag bedrog mig, det var då jag hittade alla små gömmor som min kära man proppat fulla med saker under "sista-panik-minuten-packningen" i lobbyn på hotellet. Varje gång jag öppnade en dragkedja ramlade prylar ut, ena facket innehöll en flipflopsko, ett annat en blöt handduk och en boll, ett tredje fack gömde ett pennfodral, tre drinkpinnar med påfåglar och barnyatzy. Ett tag funderade jag på vart den där apstora skalbaggen som ramlade ur Martins badbrallor tog vägen, det var väl ingen omöjlighet att den kunde ha gömt sig i väskan?
Hur som haver, alla fack är förmodligen tömda nu, ingen skalbagge stod att finna och den ensamma flipflopen har hittat sin maka.

I min familj ingår en 2,5-åring, hon är söt som socker och världsbäst men tyvärr får hon mig att bli helt kass i nerverna. Det går inte att göra en enda sak normalt med henne i släptåg, jag börjar tro att hon är född bakom ett hästarsle i en ladugård med tanke på hur hon uppför sig.
Idag skulle vi in på H&M och köpa ett par leggings, en sak som borde ta ungefär fem minuter, med Vilda tar det en kvart. Tio av dom minuterna spenderar hon i en hög mitt på golvet på barnavdelningen vilt skrikandes eftersom jag med våld lyft ner henne från ett skyltbord där hon stått och dansat med dockorna. Till slut fanns ingen annan utväg än att trycka ner henne i vagnen och sätta fast selen, Vilda blev ännu argare och skrek "dumma mamma äähäää!! Dumma mamma! Buääää!!!" i högan sky och på så vis köade vi, betalade och gick ut.
När hon lugnat ner sig skulle vi gå över och äta på Max, en sak som dom flesta ungar av idag tycker är en belöning och inget som brukar vara något som helst problem. Dom flesta normala barn.
Vilda skrek och gapade hela måltiden igenom, det var "baaaajs!!", "blääblääbläpruttfis!" och diverse nyskrivna verser på alla barnvisor som existerar, jag och Prinsen genomled tjugo minuter med plågan och folks ilskna blickar innan vi slängde maten och gick.
Ett par gånger har jag försökt prata allvar med henne, frågat henne varför hon inte kan tänka sig att lyssna eller göra som jag säger, det är ju pedagogiskt och jag hade väl nån förhoppning om att vi skulle mötas och allt skulle bli lättare. Vilda lyssnade noga, såg mig i ögonen och sa "men mamma, jag vill ju göra som JAG vill."

Dag 1; Efter en olidigt lång flygresa med illamående och huvudvärk anlände vi till hotell Cavo Maris i Fig Tree Bay, en ljuvlig uppenbarelse femtio meter från havet. Maten var serverad och efter en sen lunch var det bara att ta med badlakanet och lägga sig i en solstol medan barnen intog poolen.
Dagens fråga; Vad driver en normalbegåvad man att svassa runt på allmän plats endast iklädd tangabadbrallor?

Dag 2; Står och bäddar sängen när Syster tittar över från balkongen bredvid, "vad sysslar du med? Är du inte klok?" skriker hon och slänger en boll i huvudet på mig "bädda kan du väl göra hemma, här finns det personal till sånt." Efter detta uttalande blev familjen Svenson alltmer dekadent för var dag, direkt efter frukosten gick vi i samlad tropp ner till poolen där barnen lekte i timmar medan vi fyllnade till under parasollerna, öl till pappa, San Fransisco till mamma och "Cinderella" och "Killer Zombie" till barnen.
Dagens fråga; Hur många kilo kommer jag gå upp om jag fortsätter äta efterrätt till både lunch och middag?

Dag 3; Vi gör minsta möjliga, jäser i en solstol, badar lite, dricker drinkar, går till havet, äter, solar mer, badar mer, dricker drinkar, äter, solar, badar...
Dagens fråga; Hur länge överlever barnen på den undermåliga diet bestående av glass, dricka och kakor dom går på?

Dag 4, 5, 6 och 7: Same old, same old. Börjar bli sliten av att behöva gå fram till baren och beställa, kunde dom inte gå runt och ta upp orders istället? Går det mer än tre timmar mellan måltiderna går vi och vankar som äggsjuka höns utanför matsalen, vad blir det för efterrätt? Vad blir det för fisk? Har dom tzatziki?
Dagens fråga; Hur snabbt blir man alkis?

Dag 8; Hemresa, sorgligt men sant, veckan har varit underbar och avkopplande och ingen av oss vill åka hem. Då planet inte går hem förrän tolv på natten har vi hela dagen kvar på Cavo Maris så vi passar på att sola och bada in i det sista, Prinsen hoppar vi vid halv elva och blir uppfiskad vid halv fyra då han antagit en blålila ton.
Resan hem är lång, planet är en och en halv timma försenat och mamma (min mamma) är jättesjuk, vi förmodar vätskebrist/ solsting och petar i henne dryck men inget får stanna kvar. Hela resan kräks hon och den nattliga flygningen blir en enda lång plåga, Vilda sover som en gris men Prinsen har klet i ögonen och grinar fram tills solen går upp.
I bilen hem lyssnade vi på musik och solen sken från en klarblå himmel, ingen av barnen var särskilt intresserad av att sova mer men med milt våld kröp dom ner i sängarna när klockan stod på kvart över åtta på morgonen. Vi slocknade allihop på ett ögonblick och vaknade inte förrän vid halv ett i förmiddags.
Mamma ringde nu ikväll och berättade att hon överlevt utan bestående men och att orsaken till hennes urusla tillstånd förmodligen berodde på ett dåligt ägg hon ätit under frukosten.

Hello dear friends!

As you can tell I now only speak english or greek so maybe you have to sign up for a kvällskurs to be able to read my inläggs.
Har ni saknat mig? Kanske har gåtorna hållt er vakna om nätterna? Tänkte nästan det, för att ni ska få lite att knapra på medan jag filar på inlägget "Den stora resan" så kommer här svaren tillsammans med en härlig semesterbild;

*Kalles mamma hade två söner. Den ena hette Fanta, vad hette den andra?
 Svar; Kalle

*Vad sa läraren i självmordsbombning? 
Svar; Titta noga, jag visar bara en gång

*Hur stor blir en bladlus?
Svar; Inte så stor, den stannar i växten

*Vad sa snoppen till kondomen?
Svar; "Täck mig, jag går in!"

*Hur vet man att man haft inbrott av bögar?
Svar; Möblerna är stilfullt arrangerade och det står en paj i ugnen

*Vad är det för skillnad på en struts?
Svar; Båda benen är lika långa, särskilt det högra

För att ni ska ha nåt att göra kommer här några kluriga gåtor som ni kan roa er med medan jag är borta. Svaren kommer nästa tisdag.
Puss och kram!

* Kalles mamma hade två söner. Den ena hett Fanta, vad hette den andra?

* Vad sa läraren i självmordsbombning?

* Hur stor blir en bladlus?

* Vad sa snoppen till kondomen?

* Hur vet man att man har haft inbrott av bögar?

*Vad är det för skillnad på en struts?

Natten har varit lugn, med endast det lilla undantaget "Kaskadspy" som inträffade ungefär klockan halv fyra i natt.
Där låg vi och snarkade mitt i den skönaste djupsömnen när jag vaknar till av ett underligt ljud, kunde inte riktigt avgöra vad det var men en mikrosekund senare hör jag samma ljud igen med förnyad styrka och inser med iskallt blod vad det är jag hör; Spy som skvätter längs golv och väggar.
Jag knuffar Martin, som fortfarande sover djupt, ur sängen och skriker för full hals "han spyyyr!!!" och innan han ens slagit upp ögonen har han rusat in i barnens rum och sen hör jag bara en smäll. När jag kommer in står han naken i all sin prakt med spy rinnandes längs kroppen, han har halkat och glidit runt på rygg bland alla matrester och är med ens klarvaken.
Jag vet inte hur bevandrade ni är i frågan "hur långt skvätter en spya" men jag ska gladeligen uppdatera er; Tänk er en våningssäng där överslafens madrass är i min ögonhöjd (jag är 172 cm) varifrån Prinsen stått på knä över relingen och tömt magen. Deras rum är ca 18 kvm stort och det fanns inte en enda milimeter som inte hade spy på sig, ända bort till fönstret, ut i hallen, på mattor, på väggar, på och i legobacken, på Barbiehuset, under sängen, i docksängen, på bokhyllan...
När vi torkat färdigt efter ungefär två timmar sov barnen gott igen men jag och Martin låg vakna länge med den syrliga doften av kräk i näsan, övertygade om att den efterlängtade resan var ett minne blott.
Tilläggas ska väl att alla mår bra idag så antagligen var det bara Prinsens godisintag igårkväll som var orskaken.

Hujedamej, en del barn på dagis har magsjuka!! Och en klasskompis till Martin med, vi är omringade!
Vilda har haft ont i magen hela dan och skiter nu bara klafs och jag får automatiskt ont av bara tanken.
Visst vore det så jävla typiskt om hela familjen låg i kräksjuka på måndag?

Igår hade vi ett frånfälle i vår ystra familj, Farfarfisken (eller Eldstjärt som den kallas på ett mer zoologiskt korrekt språk) stämplade ut.
Det var när jag bytte vatten inför resan som jag såg att den annars så blåglänsande lilla fisken såg rätt blek ut, han flöt mest runt på sidan och det är sällan ett bra tecken. Fisköverläkare Martin konsulterades men han avslog direkt alla tankar på döden med "äsch då, han är ju bara trött ser du väl? Kolla på hans ögon, helt slappa."
Ja, nog var ögonen slappa alltid, två timmar senare åkte Farfarfisken runt med magen upp och dom s.k vännerna käkade helt ohämmat på honom.
Det var helt enkelt dags för en toabegravning och jag ropade på Martin, vi kunde väl ändå samlas och ta farväl? Och så kanske han kunde hålla i håven för det tycker jag är lite äckligt...
Inget svar. Han hade givetvis somnat och jag fick sköta hela ruljansen på egen hand, dessutom fick Farfarfisken helt plötsligt liv igen när han fångades i håven så när jag försökte spola ner honom så simmade han liksom mot strömmen, som en liten lax, och jag fick stå där och spola flera gånger. Kändes sådär schysst, "jaha hejdårå. Försök att inte tänka på att du antagligen får sällskap av familjens bajs på din sista resa."
Hoppas han fick så mycket vatten i ögonen att han inte såg mig.

"Välkommen till BTS Travel det är Roger."

Jag; "Hej Roger, det är jag igen!"

Roger; "Hej. Det var länge sen."

Jag; "Du det här med handdukar... Ska jag packa ner det? För man får väl inte ta med hotellets handdukar till stranden?"

Roger; "Nej det får man inte göra, och inte till poolen heller."

Jag; "Va?! Inte ens till poolen? Men vad ska jag torka mig med då?"

Roger; "Du får ta med egna eller hyra där."

Jag; "Jaha... hyra där... Ja, nej men då får jag väl packa med det då. *Suck* Vi hörs sen."

Roger (ber en bön att min telefon ska gå sönder); Ja det är väl inget annat att välja på..."

Att starta en panikbantningskur dagen innan man ska lämna blod är en ganska dålig idé, rent ut sagt är det en usel idé. Jag har varit svimfärdig fyra gånger och fick till slut se mig besegrad och åt fyra knäckemackor, livet blev lite lättare men tröttheten består. Nu är det inte så att jag svälter mig, jag är lite smartare än så, jag dricker ju såntdär äckligt pulver och har ätit två ägg och druckit ett par glas juice och tydligen ska detta vara precis det jag behöver få i mig men inte en kalori mer. Problemet blir ju om man därtill tappar ut två dl blod och tokstädar, då orkar inte kroppen mer.
Saker och ting inför resan börjar arta sig, har packat det mesta och köpt det som ska köpas så nu är det bara akvariet som ska rensas, dom stackars krakarna kommer antagligen simma med magen upp när vi kommer hem annars.

"Välkommen till BTS travel det är Roger."

Jag; "Ja hej det är jag igen."

Roger; "Hej Jenny. *Illa dold suck* Vad har du på hjärtat nu då?"

Jag; "Jo jag tänkte på det här med pengar. Kan man hämta ut det på Cypern?"

Roger; "Ja. I en uttagsautomat."

Jag; "Hm, vad bra. Men... jag har ju bara svenska pengar på mitt konto?"

Roger (suckar nu ljudligt); "Jenny, du får såklart ut Euro, automaten ger dig det automatiskt."

Jag; Nämen, är det sant! Gud va bra! Växlar den liksom med sig själv då eller? För jag har väl svenska pengar kvar när jag kommer hem?"

Roger; "Ja. Du kan vara lugn, allt kommer ordna sig."

Jag; "Okej, tack. Vi hörs då!"

Jag har idag, klockan 17:40, inlett en panikbantningskur. Jag lever nu enbart på Naturdiet pulver och bars och är hungrigare än nånsin, det enda jag kan tänka på är mat, varma mackor, korv, klyftpotatis, stekt ägg, lax, kyckling, tacos, paj... *Gaaahrrh*
Det fungerar sådär, jag har vägt mig flera gånger och fortfarande inget resultat, jag dricker massor med vatten i ren frustration och inventerar kylen med jämna mellanrum bara för att se och lukta på alla goda saker jag inte kommer äta. Jag har - utöver packlistorna - gjort listor på allt jag ska äta på måndag, på hotellet blir det tydligen buffébord till frukost, lunch och middag och däremellan serveras det snacks och drinkar.
Man får väl hoppas att jag åtminstone går ner tio kg den här veckan, jag kommer väl se ut som en albinoköttbulle när jag kommer hem annars.