Här hemma hägrar återigen stanken av spy, toaletten är ständigt upptagen och hinkar står utplacerade runt sängarna. Ännu en magsjuka har slagit till, lämpligt nog en vecka innan flytten, och lamslagit hela familjen. Lilla började redan i fredags med små hulkningar och som tur är har hon gått på strikt vällingdiet dom senaste veckorna så det var minimalt med lukt och klumpar att torka och tvätta. Under lördagen var det Mannens tur, och senare på kvällen fick också Prinsen köra porslinsbuss. När han äntligen lugnat sig och skulle lägga sig ställde vi en hink vid sidan om hans säng, med kräkincidenten för några veckor sen i färskt minne försäkrade vi oss om att han lätt skulle kunna hitta den och han lovade dyrt och heligt att inte spy i sängen.
En timma senare trodde Prinsen han var en propeller och låg på magen och spred spyan över hela kudden, madrassen och täcket. Sen fortsatte natten i samma tema med ungefär trettio minuters mellanrum, tack och lov hamnade dom resterande tretton kräkningarna i hinken men så särskilt mycket sömn blev det inte.
Sen har ingen gått säker för magvirvlarna, mormor och morfar, Vild och jag har också fått dricka avslagen cola och käka salta kex.
Verkligen inte något vi har tid med nu med bara dagar kvar i dockskåpet, det finns massor kvar att packa och jag har fått sluta rensa och organisera och börja fylla kartonger med allt löst inom räckhåll. Redan på onsdag ska vi förhoppningsvis få en nyckel så vi kan börja räkna våder och mäta golv, en sak som ska upp på stört är en grind till trappan så vi kan begränsa Lillas klättringslust. Ska ta lite bilder då också så ni kan få se det finaste underbaraste lilla huset i norra Europa.

Mina vänner, det är inte ett skämt. Jag trodde det en liten stund i mitt yrvakna tillstånd men ganska snart gick det upp för mig att jo, detta fruktansvärda var sant.
Klockan var 03:45 och jag vaknade av det där plaskande, smattrande ljudet som man i första nanosekunden tror är ett jätteglas vatten som välts ut över golvet. I nästa nanosekund inser man "hmm, nä det fanns väl inget vatten inne hos barnen...?" vad kan det då vara som bara fortsätter plaska?
Smart som jag är inser jag ju att jodå, Prinsen spyr.
Inte bara spyr förresten, han fullständigt vänder ut och in på sin kropp och det bara forsar ut över hela golvet, i farten rusar jag ut och hämtar en skål som jag kastar upp i sängen för att försöka få slut på sjön av kräk som intagit golvet.
Efter en första översikt funderade jag på att tända eld på stället och sen låtsas som ingenting, kanske skulle det inte märkas om ett rum saknades, men med Mannen på jobbet och två stackars barn gråtandes i sängarna fick jag bita i det sura äpplet.
Att ens kunna ta ett steg in i rummet var helt omöjligt och jag fick börja med att torka hallgolvet och sen jobba mig inåt, under tiden jag kröp gjorde jag en skaderapport för mig själv och försökte uppskatta tiden det skulle ta att få rent. Spy hade inte bara skvätt lite utan vräkt ner i sån fart att det stänkt tillbaka upp på undersidan av båda skrivborden där det hängde i klumpiga droppar, det fanns på stegarna till båda sängarna, på hela tv:n, x-boxet, alla sladdarna, på alla väggar, borta på elementet, på fönsterbrädan och garderobsdörrarna. Det hade till och med skvätt upp på Vildas skrivbord och på allt pyssel som låg utspritt. Som grädde på moset råkade Prinsen tappa ner skålen som var till brädden full med nytt spy så dom små milimetrarna av rummet som inte fått nåt på sig också täcktes in.
Två och en halv timma senare hade jag torkat upp den största delen av pölen på golvet och tagit det värsta på stegarna, Prinsens madrass fick täckas över med ett rent lakan och alla hans sängkläder slängdes i en hög, jag orkade inte mer. Klockan var redan över sex på morgonen och snart skulle Lilla vakna, att skrapa intorkad spy dagen efter kändes inte så hemskt då.
Då alltså.
Att vakna efter alldeles för lite sömn och se förstörelsen i dagsljus var en helt annan sak, att få rent skulle kräva en total sanering på flera timmar, kanske till och med dagar. När jag tittat närmare såg jag att Prinsens byrå inte bara täckts av klumpar och slem utan det hade också letat sig ner i lådorna och på allt som låg där i, det fanns i alla backar med lego, tv-spel och Barbiedockor och mellan väggar och lister.
Jag ska bespara er hur dagen förlöpt, jag tror att ni kan tänka er, men nu är Prinsens säng i containern och han sover på en madrass på golvet.
Vi har efter det här instiftat nya regler för att kräkas i familjen, i vårt nya hus finns nämligen gamla trägolv med springor mellan, så om man känner för att vränga magsäcken får man göra det i täcket. Och har man väl börjat spy får man fortsätta på samma ställe, man får inte rusa runt och tro att det blir bättre om man kommer till toan för det gör man ju inte.
Morgondagen lär spenderas på ungefär samma sätt, halva rummet är nämligen kvar att torka, men å andra sidan får jag ju rensat och packat en hel del. Man får försöka se det positivt.