På jobbet har vi fått order om att genomgå en "demensutbildning" via nätet, den består av tio kapitel där man får lära sig att det inte är okej att sucka åt en snurrig tant som för tolfte gången på en minut frågar var hon bor, att man inte bör våldsduscha gamla gubbar och att man alltid ska bemöta sina vårdtagare med respekt.
Det är ju en fantastisk utbildning, tänk vad bra att man kan lära sig sunt förnuft och medkänsla liksom. Jag och Åke övervägde att öppna ett fejk-konto och svara helt åt helsike på alla följdfrågor men hejdade oss i sista stund då vi tänkte att det vore synd för den flång nya chefen som ska få alla resultat. Den nya chefen som för övrigt är min gamla chef från Gullvivan, stackare som ska stå ut med mig igen.
En annan lite roligare utbildning blir det imorn, då ska vi få lov att besöka den lokala brandstationen med alla hunkar och lära oss släcka farliga bränder och kanske också hur man förebygger eldsvådan, något som vore bra för mig att lyssna på. Det trista är att jag hade glömt av den och därför planerat inköp av examenskläder i lugn och ro tillsammans med Mannen medan storabarnen är i skolan under förmiddagen. Nu får jag istället åka själv på eftermiddagen och slåss med tre trötta ungar om dom sista trasorna som finns i klädbutikerna, not so najs.
Jag lovar att återkomma med en uppdatering om jag överlever.