Imorn ska jag till jobbet igen, har ju varit hemma en vecka och bara hasat runt men nu är det slut med det eftersom det gått sju dagar. Jag har varken ork eller lust att strida med Försäkringskassans "graviditet är ingen sjukdom" så jag har kämpat så länge det går, tyvärr tog kämpandet slut förra veckan och jag kände hur det var "Lily kvar i magen till mars" eller göra ett bra jobb som var dom enda alternativen och då sjukskrev jag mig själv.
Jag har ju världens bästa arbetskompisar så dom jobb jag gjort dom sista veckorna har varit dom fysiskt lättaste men jag har inte ens klarat det utan fått lämpa över en hel del på andra, en sak som inte alls känns ok, då är det ju bättre att jag är hemma så en ersättare kan göra det jag skulle gjort.
Nu har jag bara tre arbetsdagar kvar dock så det är bara att bita ihop.
I övrigt är allt som vanligt, jag pustar och är hur trött som helst, får fler och fler sammandragningar och har till och med börjat skissa på BB-väskan lite. Förvisso har varken Prinsen eller Vilda kommit på utsatt tid så chansen att jag går över med Lily är väl överhängande men när sammandragningarna kommer känns det som om det är dags att åka pronto, igår fick jag till och med lägga mig med värmedyna under nån timma när det var som värst. Så länge vi kommit in i mars får hon komma när som faktiskt, det gör absolut ingenting om hon väljer att komma tidigare.
Tankarna och känslorna inför kommande förlossning är svindlande, jag är helt klart livrädd och funderar på att inte göra det alls men inser att det nog är ett nödvändigt ont, ut ska hon ju. Jag kan ju tycka att det borde funnits nån annan kroppsöppning som var med anpassad för att pressa ut en annan människa, känns ju inte riktigt rätt att en fyrakilosklump ska sprätta upp ett så viktigt hål liksom. Munnen till exempel, är inte den större? I svåra stunder kan till och med skithålet kännas som ett bättre alternativ.
Eller varför har man inte ett ställe till exempel i armhålan som öppnas enbart vid förlossningar som är jättestort och där bebisen bara glider ut och sen stängs det igen? Inget som spricker och sen är odugligt i sex till åtta veckor och inte ens går att pinka ur, inget som används till annat och inget som ser ut som ett blomkålshuvud efteråt. Hade ju helt klart varit smartare.
Frågar man religiösa människor ska ju kvinnan ha fått förlossningssmärtorna som straff för att hon käkade det där äpplet i Edens lustgård. Vi andra vanliga människor inser ju att eftersom varken Eden, Adam, eller Eva funnits och det inte var Gud som skapade jorden helt magiskt på en vecka så är det bara en av naturens nycker att det gör så in i helvete ont och det är kvinnans uppgift att göra det eftersom mannen inte skulle klara det.
Hade det varit männen som var gravida hade det varit obligatorisk sjukskrivning från samlagsdagen, han hade inte lyft ett finger under vare sig graviditet eller ammning och det hade erbjudits samtalsterapi redan på BB. Har förresten svårt att tro att vi ens kommit till 2000-talet med mänskligheten, den hade antagligen dött ut rätt snart eftersom en man aldrig nånsin hade gått igenom mer än en förlossning.