Nuförtiden surfas det flitigt på blocket, köp-och-sälj på FB och andra begagnatsidor, vi är mest ute efter en snygg kökssoffa men rätt som det är hittar man nåt annat man inte visste att man behövde. Folk säljer verkligen allt verkar det som och jag känner att ett par frågeställningar kommer över mig; 1, är det ens värt att lägga energi på? Och 2, varför tror man att folk vill ha skit? Nu är det väl i och för sig så att det jag anser vara skit är jättefint i andras ögon och tvärtom, men när man försöker kränga exempelvis spruckna plastskålar... Eller?
"En lite spricka i botten men det märks knappt." Spontant känner jag; SLÄNG SKITEN!! Men visst, nån kanske verkligen är i ett skriande behov av en nästan ny, lätt begagnad men annars fin trasig plastbunke.
På FB finns ju också möjligheten att följa en försäljning, nåt man missar på blocket till exempel och det är synd för konversationerna är tidvis ganska underhållande. Som förut idag hade en tjej lagt ut ett jättefint regnställ till barn för 150 kr, regnställ ligger ju på en femhundring även i dom minsta storlekarna så det här var ju helt överkomligt för jacka och byxa i bra skick, då börjar det knorras med en gång. "Det var lite för dyrt för mig tack" och andra kommentarer haglade in och till slut gick säljaren ner till femtio kronor! Helt galet, sen tror jag inte ens den snåla spekulanten slog till ens en gång.
Sen finns det ju dom stackarna som säljer jättefina saker till underpris, nån som sitter på märkesmöbler/-kläder utan att förstå det och kränger ut det för nån ynka hundralapp. Och då ska man inte tro att köparen informerar om vilket otroligt korkad affär säljaren precis gjort förrän köpet är över, det hade förstås inte jag heller gjort men ändå...
Själv har jag gjort ett par tappra försök att sälja lite bebiskläder och nu senast vagnens liggdel men det går trögt kan jag säga, jag får väl gå ner till en tia så kanske nån slår till.