Läste precis om den norska stormen som förgyller höstkvällen i grannlandet, är det rester av den som landar på västkusten med? Här vräker regnet ner och jag inser hur skönt det är att inte ha en hund, särskilt när jag inte så avundsjukt ser Pudelmannen trampa omkring därute med två sjöblöta lurvhundar som strax ska in med sina lortiga tassar. Blöt hund luktar ju rätt gott också, tänk er då t-v-å stycken, urk!
En som inte är så glad över hundbristen är Prinsen, hans innersta dröm är en egen hund, han är på vippen att avliva Mannen som är allergisk och vårt svepskäl för att slippa hundfrågan helt och hållet. Häromdan när jag frågade Prinsen när han tänkt gifta sig och ge mig barnbarn sa han helt kallt "jag ska inte gifta mig" och förklarade sen att han inte kunde det eftersom tjejer inte är så mycket för hundar.
"Dom ska ju bara bestämma namn och sånt" klagades det, han har ju redan bestämt att hans hund (oklart vilken sort) ska heta Dogge. Och jag tror nog inte hans inställning är helt tagen ur luften, han kommer med största säkerhet skaffa en hund samma dag som han flyttar hemifrån, men förhoppningsvis har han vid det laget insett att tjejer visst kan "va mycket för hundar" och skaffar en liten fru och några ungar.