Sju dagar kvar. Förhoppningsvis sista veckan, upploppet liksom. I mitten av veckan hade jag en hel del sammandragningar som alla kändes som "this is the beginning" men inget mer, så fort jag vilade så avtog det. Hela helgen har det varit aplugnt, Lily har bara stökat litegrann och det enda som känts har varit den där lilla rumpan som seglat ensam över fosterhavet fram och tillbaka.
Jag inser ju att hur det än är så är det frågan om dagar nu, inte veckor (förhoppningsvis) och tiden är ju ute på söndag, jag har klarat det. Vi är i mål och får alldeles snart se hennes lilla ansikte.
Lilla Vild skulle ju kommit den 21 december 2005, julafton firades med nerverna på helspänn och folk idiotförklarade mig som skickade Mannen och Prinsen till Skövde i snöstorm på juldagen. Under mellandagsrean var jag övertygad om att det aldrig skulle bli nåt men sen small det till på kvällen den 27 och morgonen efter halkade hon ut med ansiktet upp efter åtta timmars brutal smärta. Sen fanns hon ju bara där, som om livet aldrig varit annorlunda och vi alltid haft en liten tjej med talibanfrisyr som skrek dagarna i ända.
Den där "tvåbarnschocken" som en del upplever lyste med sin frånvaro, även om Vild var värdelös på att sova så var hon aldrig nåt större problem, hon var glad och lättsam och hängde med på allt och vi behövde sällan anpassa oss till henne.
Lite så har jag ju räknat med att det blir den här gången också, men ju närmare vi kommer desto mer börjar tankarna på kolik, sönderammade tuttar och ändlösa vaknätter gnaga. Tänk om det blir hur jävla jobbigt som helst? Den enda trösten i dom tankarna är ju, förutom mina och Mannens tretton år tillsammans i ur och skur, att barnen är något större och kan förstå saker på ett annat sätt.
När Prinsen och Vilda var små och hade jobbiga perioder mantrade jag för mig själv "det går över, det går över, det går över" när jag satt där och buffade rumpor, torrammade och försökte överleva utan ett nervsammanbrott och det är nog lika bra att damma av den där gamla ramsan. Det kommer bli jobbigt, det kommer antagligen till och med bli skitjävlajobbigt och det kommer bli bråk mellan alla deltagare i familjen.
Men det går över.