Nää vet ni vad, det där bensinkortet har inte kommit fram. Verkligen ett mysterium måste jag säga.
Jag och Mannen fick till slut göra eld upphör och se oss besegrade, vi delade lika på skulden (även om jag vet att Mannen innerst inne vill skylla allt helt på mig eftersom han är säääker på att jag använde det sist. Jag tvekar. Men som sagt...) och blåste av grälet.
Pengar till Stockholmsresan löste sig och han kom iväg ändå, trist nog med våran bil vilket ställer till ganska mycket problem för mig. Tack och lov har jag underbara vänner som ställer upp i vått och torrt och utan er hade den här familjen aldrig klarat Mannens studier. Ni är helt fantastiska och jag älskar er sååå mycket!!
Tack tack tack för all hjälp jag fått och får under den här tiden, barnen passas, skjutsas, hämtas, matas, kramas och jag får låna bilar, blir skjutsad och hämtad som om jag hade privatchaufför. Inte klok vilka fina människor vi omger oss med, vi har verkligen tur.