Har inget viktigt att rapportera så ni får hålla till godo med lite bilder.

Mannen och Prinsen i full fart nerför den lilla backen bakom huset.

Härliga snöänglar...



Underbara snövita värld!



Vilda redo för att vara med på Prinsens hockeyträning. Bara skridskorna som saknas. Och pungskyddet, fast hon har å andra sidan ingen pung...



Väl ute på isen blev hon blyg och vågade inte åka fram till samlingen.



Prinsen provar snowboarden som Tomten kom med, han åker faktiskt riktigt bra nu och tycker vi ska dra till fjälls för lite mer avancerade backar.



Den här backen åkte jag i som barn, den var lång och brant redan då men när jag såg den på nära håll som vuxen inser jag att den borde jämnats med marken för länge sen. Fullständigt livsfarlig och såklart hur rolig som helst. Efter hårda påtryckningar från båda barnen gav jag efter och vi packade matsäck och åkte dit.
Efter en vansinnesfärd nerför stupet, ett två-meters-hopp med avslutande volt i snödriva harklade sig Prinsen (som är både våghalsig och dumdristig och inte tackar nej till utmaningar) och sa "eeh...jag tror inte jag vill åka mer här..."
Istället valde dom andra sidan som var längre men inte fullt så brant, Vilda fick inte åka själv i alla fall och jag tvingades sitta med på snowräsern. Hjärtat höll på att stanna flera gånger men Vilda bara skrek "igeeen!! En gång till!!"

På toppen av Mount Gipsvagga.