"Haha, närå jag ska inte föda imorn. " Idiot.

Lily verkar ha skaffat sig en egen liten dygnsrytm alldeles själv därinne i mörkret, hon håller i stort sett samma tider varje dag och det har hållt i sig i ungefär en månad.
Morgonen startar vid sex-halv sju med en massa sprattel, hårda sparkar och volter så jag nästan tappar andan men sen är tydligen energin i dom små benen slut för då blir det lugnt i många timmar.
Oftast känner jag inte av henne förrän efter lunchen på jobbet, vid halv tolv, då knör hon mest och verkar bara vilja ställa till det för mig. Hon sparkar och trycker neråt och ibland känns det som om hela livmodern ska ramla ut och landa på golvet med ett stänk.
Efter nån halvtimma blir det lugnt igen och så återkommer hon under eftermiddagen/ kvällen med ett himla liv, det är upp och ner, bort och fram och överallt på en gång ända tills jag går och lägger mig vid elvatiden.
Magen har växt så mycket nu att jag har svårt att nå govlet, hos barnmorskan förra veckan låg måtten på övre kurvan, vad det nu betyder, men jag var glad att det ens fanns en kurva att hamna på. Att sova på nätterna är i stort sett omöjligt, myrkrypningar i benen håller mig vaken i timmar och om jag väl somnar så börjar det strama i magen efter en stund och så måste jag välta över på andra sidan.
Nu har jag bara fyra veckor kvar på jobbet, känns både skönt och trist på samma gång. Jag har svårt att klara ens dom simplaste jobben och är långsam som en snigel på grund av sammandragningar och kramp och när jag kommer hem finns ingen energi kvar men samtidigt är det en fristad att sitta där med allas prat och en kaffemugg i handen. Jag ser fram emot att träffa mina vårdtagare och har nästan alltid roligt när jag är ute på jobben, dom kan verkligen förgylla den gråaste dan.
Jag ska försöka hälsa på åtminstone ett par gånger i månaden sen när jag väl gått hem, jag har ju inte jobbat så himla länge där och man vill ju inte bli bortglömd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback