Här hemma på gården pågår boot camp för fullt, vi övar på att cykla utan stödhjul. Tanken är att Vilda ska cykla och jag springa bakom men tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. Vilda åker med och jag skjuter på, hon har ögonen överallt och ropar glatt varje varv "kolla Jack!! Kolla jag kan cykla!!" medan hon seglar fram på sned. Bakom kommer skrikhitler och skanderar med hes stämma "trampa! Titta framåt och trampa! Sluta gnäll och hitta balansen! Trampaaa då!!!"
Det går sådär. Vilda gör tappra försök ibland och säger att hon nu hittat balansen i sin skattkista och tagit den på sig men cyklandet går ändå käpprätt åt helskotta.
Prinsen lärde sig cykla på egen hand, det finns en liten tvåhjulig cykel på dagis och den kom han glidandes på en dag när han var ungefär två och ett halvt, jag frågade förvånat om han kunde cykla på den och det var väl klart att han kunde så när vi kom hem plockade vi bort hans stödhjul och sen drog han iväg. Med Vilda kommer det ta lååång tid, vi hoppas hon kan cykla själv nån gång i trettonårsåldern.