Familjen är sjuk. Inte bara lite vanligt blåsta alltså utan faktiskt ganska förkylda.
Prinsen är värst drabbad stackarn, han ligger bara i sängen och grinar, halsen är helt igenkorkad och febern skjuter i höjden så fort Iprenen går ur kroppen, Lilla Vild och jag är ju lite starkare eftersom vi är kvinnor så vi ojar oss inte så mycket men vi håller oss i utkanten av influensan vi med. Mannen däremot är det värre med, så sjuk som han är har han inte varit sen lumpen, nu säger ju han i och för sig det varje gång han är det allra minsta förkyld men han har helt klart sett sina bättre dar det får jag hålla med om.
Idag har vi i alla fall bakat lite lussekatter och lussat i grannskapet, frisk luft har ju ingen dött av säger dom som kan.



Under helgen har jag också försökt mig på att sätta ihop den ståtliga riddarborgen jag gjort av pepparkaksdeg, påminn mig om att aldrig mer starta ett liknande projekt är ni snälla.
Den köpta jävla degen ville aldrig bli helt hård utan böjde sig och höll på så att borgen blev helt skev. Den fina glasyren jag gjort blev mos eftersom jag var tvungen att lägga en del väggar ner för att få fast dom i varandra och jag förbannade min egen dumhet flera gånger, egentligen skulle jag väl bara slängt skiten och sen låtstats som om den aldrig funnits. När barnen frågade skulle jag kunna säga att dom bara drömt.





Här ser man klart och tydligt vilken skitdeg jag köpt, delarna är sega och böjer sig mellan gallerskenorna.



Behöver jag säga mer än "smält socker i gjutjärnspanna"? Ett helvete att få rent och när man bränner sig (jag säger "när" inte "om") känns det som om nån skalar av huden med en potatisskalare.



Skev och med alldeles för mycket sockerlim, kristyren utsmetad och platt.