Jag och bloggen har haft ett litet påsklov, vi behövde vila båda två och skaffa oss lite nya inspirationskällor, men frukta icke för nu är vi tillbaka igen.
Påsken har gått i solens tecken och även om jag varit förkyld så har dagarna avnjutits ute med barnen, goda vänner och god mat. Ett tag kom semesterkänslan över mig med full kraft, ni vet då man går ut redan innan frukost och sen bara går in för att kissa och fylla på kaffetermosen, och nu har vi påbörjat en officiell nedräkning till vecka 28.
Somrarna på gården brukar vara helt underbara, man sitter ute från tidig morgon till sen kväll och under dagen strömmar vänner in, det blir oftast grill och ett glas vin och rätt mycket kaffe, barnen har fullt med kompisar och leker tills dom små kropparna är helt iskalla av den svala kvällsluften. Prinsen har under våren fått mer frihet och kan nu på egen hand ta sig till flera av kompisarna, hela påskveckan har vi hört "hejdå nu åker jag till Olle!" eller "mamma, vi cyklar till hoppet!" och så sticker han iväg ett par timmar. Skönt med ovant och såklart oroar jag halvt ihjäl mig innan han rullar in på gården igen.
Trots detta kan jag inte låta bli att längta vidare, till Huset och den underbara trädgården. Till ett större kök, en egen tomt där vi kan lämna alla barnens leksaker ute om vi vill, till garaget där vi kan stuva in alla cyklar, kickbikes och inlines och till känslan av "skit på dig, det är mitt hus och här gör jag som jag vill!" Att kunna dammsuga klockan elva på kvällen, lyssna på aphög musik, skrika och gapa på bråkiga familjemedlemmar och slippa hälsa trevligt på varenda jävel som går förbi.
Kan inte allt bara bli klart? Kan inte allt bara... bli som jag vill?