Ni kanske har märkt att bloggen torkat lite dom senaste dagarna, vilket jag såklart är hemskt lessen över, men vårt bredband har legat nere. Vi har tecknat nytt abonnemang och fått nån slags kod som ska knappas in och så skulle nån dosa fram och kopplas in, väldigt avancerat.
Nu ikväll, mitt i finalen, kom Martin på att vi absolut skulle koppla in bredbandet pronto. Räkningarna skulle betalas och det nu ögonblickligen. Han rev runt i klädkammaren en bra stund och strax började svärandet. Könsorden haglade och det var "minsann inte rätt sladdar och fan vilken skit och jävlar nu ringer jag Stefan" rätt länge innan han slutligen slängde sladdarna bredvid mig i soffan och gapade om att han faktiskt ville se matchen men "om han inte gjorde det så blev ju inget gjort!" och gav mig onda ögat. Jag försökte berätta hur svårt det är att lägga sig i raseriutbrotten som oftast kantar alla tekniska arrangemang här hemma, men man vill ju inte strö salt i såren så att säga så jag lade också till att han nästan alltid gör rätt men att han kanske missar nån viktig detalj ibland.
Kanske skulle jag kolla på den där lilla detaljen och se om jag kunde fixa det?
En minut senare fungerade både tv:n och internet, Martin kunde se matchen och jag kunde blogga igen. Snipp snapp snut och så var grälet slut.