Murphys lag

Dagen började med en bra plan; jag skulle ta med barnen och åka till Ikea på förmiddagen, Prinsen skulle få vara på Småland och jag och lilla Vild skulle strosa omkring och kolla på alla fina saker. Egentligen skulle jag bara handla en lampfot och några set med sängkläder men det vet man ju hur det är med Ikea - alltid hittar man nåt bra.
För att ni ska få en rättvis bild av hur det uratrade så är det ett par saker ni måste känna till; 1, jag parkerade bilen kl 12:15 utanför Ikea i Bäckebol ca 50 minuters körtid hemifrån. 2, jag skulle börja jobba kl 15 och innan dess skulle jag lämna barnen på dagis i tid till mellanmålet kl 14.
3, För att klara av ovanstående behövde jag starta bilen allra senast kl 13:00 men även då skulle det bli tight.
Saker och ting inne i varuhuset gick väl sådär, jag sprang runt och försökte minnas allt jag tänkt handla samtidigt som jag tog rationella beslut angående snygg silvrig ljusstake, krukväxter och ramar. Det var väl egentligen inte förrän jag ställde mig i kön som det började gå åt skogen, jag valde en s.k "snabbkassa" där man skulle scanna själv och maximalt fick handla 15 varor, klockan var kvart i ett och jag tyckte läget var under kontroll.
Fem minuter senare hade kön inte rört sig en milimeter utan samma kärring stod där framme och var trots den tålmodiga expeditens instruktioner ett levande frågetecken, jag började se mig omkring efter en kortare kö men orden man lärt sig genom dyrköpta läxor ringde i huvudet; "Byt aldrig kö. Byt aldrig kö."
Klockan närmade sig 13:00 och min tid att starta bilen, jag stod fortfarande i mardrömskön och skulle -förutom betala - också hämta Prinsen på Småland, Sessan hade för länge sen tröttnat på att sitta snällt i vagnen och sprang runt bland alla realådor. Jag svettades ymmning och kunde knappt hålla telefonen som beslöt sig för att ringa mitt i detta inferno, det var Martin som undrade om jag hämtat ut hans recept som jag dyrt och heligt lovat kvällen innan. Livet föll isär, jag ljög och svarade att jag självklart hade planerat in det och skulle ha med miraklesalvan hem ikväll, inga problem.
13:10 satt vi alla tre i bilen och jag svängde ut från parkeringen inte helt utan hopp om att hinna, om barnen var i tid till mellanmålet så skulle jag hinna till apoteket innan jobbet. Bara saker och ting flöt på nu så skulle allt ordna sig.
Det gjorde det inte.

13:20 Broöppning vid Jordfallsbron, tidsåtgång 7 minuter.
13:45 Godståg passerar 45:an vid Alvhem, tidsåtgång 5 minuter
14:05 Pensionär ligger i 70 hela 90-sträckan mellan Göta och Lilla Edet, tidsåtgång -5 minuter
14:20 Rött ljus vid Stavreskolan, tidsåtgång 1,5 minut

Väl framme vid dagis 25 minuter sen gav jag barnen varsin slängpuss och kastade mig tillbaka in i bilen för att hinna till apoteket innan jag började jobba. Efter 200 meter inser jag att Vild's jacka ligger kvar i bagaget och hon har inget annat att ha på sig vid uteleken. Det var bara att se sig besegrad, jag vände och slog tanken på apoteket ur hågen, jag skulle få åka dit på rasten.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback