Att betala räkningar är bara så jäkla mycket öken att det är löjligt! Jag är ju en ekonomisk idiot också vilket inte gör saken bättre. Så fort lönen trillar in så åker vi och storhandlar, sen är det dom vanliga räkningarna som ska betas av plus flertalet diverseräkningar från olika fina saker jag beställt från nätet/ vunnit på Tradera, barnen behöver nästan alltid nya kläder eller skor och så vips är allt slut.
Hade nån av oss i familjen haft nåt som helst ekonomiskt sinnelag så kanske vi hade kunnat spara till en resa/ gå till frisören/ köpa nya kläder osv lite oftare men som det ser ut idag går jag runt med mitt Visakort som en penisförlängare och drar det i alla möjliga kortläsare dom första dagarna och sen får Martin betala mat och övrigt resten av månaden för mina pengar är slut. Jag är en såndär person som helst inte ens öppnar räkningarna när dom kommer, jag öppnar inte ens postboxen ifall det skulle råka ligga ett fönsterkuvert där, och det skulle aldrig falla mig in att ta ett kontoutdrag när jag hämtar ut pengar, jag vill inte veta hur illa det är. När jag nån gång ibland loggar in på nätbanken får jag magknip och blundar med ena ögat när "mina konton" öppnas, jag mår rentav illa av att se hur kass jag är på att hantera pengar. När vi skulle skriva på nya lånepapper så påpekade damen att det inte såg så jätteljust ut eftersom mitt konto övertrasserades minst två gånger i månaden.
However (för att göra bloggen lite internationell) så har jag nu tagit ett beslut, jag ska sköta mig, inte handla, inte spendera, inte investera eller vad man nu väljer att kalla mina impulsköp. Jag ska helt enkelt försöka hålla i slantarna. Idag har jag till och med frivilligt betalat räkningarna, jag har sett hur mycket pengar jag har kvar och jag vet att mer än så finns inte.
Inte i mina fickor i alla fall, men Martin brukar ju ha en buffert.