Vilda stora dag gick fint, hon fattade nog inte riktigt vad det var frågan om när vi kom in imorse sjungandes och med fikabricka innan frukost men så fort hon såg paketen ramlade tioöringen ner. Hon hade bjudit in tre kompisar och det firades våldsamt inne på barnens rum, en ren katastrof kan man säga, och i ett virrvarr av serpentiner, maränger och ballonger lämnades hemmet. Det var dags för nästa sittning som vi hade i föreningens lokal för vuxna vänner och släktingar, allt flöt på fint och hon fick många bra presenter. Nu återstår bara att hitta hemmet under alla snören, kartonger och fläckar av torkad glass.



Lilla Vildas föddes klockan 10:39, ute snöade det för fullt och alla adventsstakar lyste så fint. Vi kurade inne på förlossningen flera timmar innan vi flyttades över till BB och fick träffa världens stoltaste brorsa.



Första sommaren var varm och solig, Vilda kröp runt i gräset och åt på allt, gräs, grus, sand, mask, blommor, tappad korv, servetter, hinkar och mycket mer.



I den här vita barnstolen återfanns Vilda 99% av all tid, hon flyttades med överallt och baktill hade vi surrat ett parasollfäste med buntband så hon skulle få skugga. Hon var hur nöjd som helst med något att bita på, en kaka, en leksak, ett snöre, en glass eller vad som bjöds.
Sina första steg tog hon vid nio månaders ålder och sen dess har hon hängt som en svans efter Prinsen, på gott och ont.



Lilla Vilda som inte är rädd för något (utom mörkret) är som treåringar är mest; full av spring, glad och väldigt duktig på allt. Hon leker med sin docka Josefin och dukar lilla bordet med alla koppar och glas så vi kan ha kalas, lussar med sitt lucialjus och alla verser på luciasången, ritar fina gubbar på allt och säger "jag älskar dej vet du" till oss så ofta hon hinner mellan alla sina åtaganden.