Lugn och skön promenad

Tänk att det ska vara ett sånt projekt att ta en simpel promenad till närmsta Ica. När den här familjen ska göra en sån sak får man kallt räkna med en tidsförbrukning på ca två-tre timmar, och detta trots att det bara är ungerär två kilometer till Jätten.
Ibland kan man se familjer/ mammor eller pappor och barn som är ute och går, det ser så harmoniskt ut där dom stora cyklar och dom små åker vagn. Så är det inte alls för oss, en av oss måste hela tiden kolla på Prinsen som utför massa halsbrytande konster på cykel/ kickbike, rollerblades och den andre måste serva Sessan med nappar/ kissekatten/ äpple/ hopp i vagnen/ hopp ur vagnen osv osv i all evighet.
Idag var det väl inget som vi var absolut tvungna att köpa, vi såg promenaden mer som ett tidsfördriv. Jag ville komma ut lite efter en lång dag på jobbet och barnen behövde en sista rusning innan läggdags.
Vi packade ner Sessan i tattarvagnen och Prinsen tog sin kickbike och sen bar det av.
Vi kom trehundra meter innan första stoppet.
Då mötte vi ett par kompisar och stod och pratade en halvtimma alltmedan Prinsen visade sina färdigheter på kickbiken och Lillan samlade småstenar. Efter det kunde vi förstås trava på och kom ända fram utan några större hinder men så fort vi gick in genom dörrarna på Jätten kom den. Nervkollapsen.
Båda barnen skulle åka den lilla bilkundvagnen som bara rymmer ETT barn, båda barnen skulle köra miniatyrvagnen, Lillan plockade på sig diverse saker, öppnade en godispåse och åt halva innehållet innan vi hittade henne, Prinsen malde och malde om allt och inget tills jag fick akut skavsår av hans röst, Lillan försvann...

Ja, ni behöver inte ens påpeka det, jag vet. Det var ju jävligt onödigt att gå dit när vi hela tiden visste hur det skulle sluta. Tack för tipset, jag ska minnas det när nästa promenadhunger kommer över mig, då blir det trekilometersspåret i skogen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback