Har precis smällt i mig en pizza. Bra och nyttig mat klockan tio på kvällen.
Ja, kanske om man väger 45 kg, är 192cm lång och bor i Thailand där klockan är förmiddag nu.
När jag satt där på pizzerian och väntade så läste jag Guinness rekordbok, hur kul som helst! Den är verkligen inte så tråkig som när man gick i skolan då allt stod rakt upp och ner utan bilder, då man letade upp dom där "Världens längsta näsa", "Världens fetaste människa" och "Världens längsta man" och satt och förundrades.
Nu var den full av bilder och indelad i bra kategorier så man lätt kunde hitta dom mest bisarra utseendena och prestationerna. Måste skriva den på önskelistan till när jultidningstjejerna kommer tillbaka.
En annan sak som kom över mig när jag satt där och väntade var den extremt pinsamma incidenten som hände mig för ett tag sen. Vi hade beställt flera pizzor och jag erbjöd mig att hämta så jag åkte till den vanliga pizzerian och satte mig. Efter ungefär en kvart så började killarna bakom disken viska till varandra och jag kände liksom på mig att nåt var fel. När dom konfererat färdigt frågade dom mig vad jag beställt och då trillade pengen ner. Jag hade inte beställt nånting. På den pizzerian.
Däremot på pizzerian en kilometer bort, deras största konkurrent. Där låg mina fyra pizzor och blev kalla. Jag kunde ju inte gärna säga "nja, jag satt bara här för att läsa den senaste Hemmets veckotidning" så jag sa som det var och lämnade pizzerian med högrött ansikte. Sen dess har jag vägrat sätta min fot  där, jag skickar in Martin eller Prinsen och sitter själv och hukar i bilen.