Jaha, här har jag en mängd planer för kvällen - bl.a färga håret, städa toan, dammsuga och ta hand om all tvätt - så går jag och blir full. Inte så värst planerat.
När jag kom hem från jobbet med barnen i släptåg (båda trötta som ägg efter en heldag på dagis) satt Martin på en pall i hallen, jag ville genast redogöra för mina planer men innan jag ens hann avsluta första meningen höll han upp handen och sa "tyst, jag vill säga först. Vi går ut och äter idag, jag orkar inte ställa mig i köket idag. Dessutom är det match ikväll och jag vill så gärna se den."
Sagt och gjort, familjen svidade om och en timme senare satte vi oss vid vårt bord på Butlers, Prinsen underhöll flickorna i baren och Lillan fiskade isbitar i sin dricka och för en gångs skull kunde jag och Martin föra en ganska normal konversation. Allt var frid och fröjd med andra ord.
Problemen startade när vi började bli klara, jag hade ett helt glas rödvin kvar och vi väntade på notan medan Sessan hade en egen springtävling mellan toaletten och vårt bord, jag såg på min kära man att alldeles strax var måttet rågat med springet och jag svepte snabbt mitt glas så vi kunde avlägsna oss utan att ha skämt ut oss.
Ute på parkeringen träffade Martin en gammal kompis och när vi står där och pratar känner jag hur jag blir på kanelen mer och mer, inte så jag börjar svamla och vingla men rätt fint salongsberusad och när vi kommer hem är livet fantastiskt.
Det var min tur att lägga barnen och när sagan var slut somnade jag bredvid Lillan och sov bort en halvtimme, sen var alla planer spolierade. Jag orkar inte nånting, dessutom har jag nu spränghuvudvärk av allt rödvin.