Årets Fegis

Varför är jag så fylld av moral? Jag är så ärlig att det borde klassas som samhällsfarligt, jag kan verkligen inte ljuga. Till exempel dagis, jag har verkligen försökt hitta på värsta historian om att jag "måste jobba extra" och lämna barnen två timmar tidigare men i slutändan så står jag där vid utsatt tid i alla fall, jag kan inte med att lura dom som tar hand om mina barn varenda dag, som mina barn dessutom älskar djupt och innerligt.
Eller när man var liten och kompisarna snattade, jag tyckte så synd om dom som jobbade i butiken att jag fick Ågren bara jag tänkte tanken på att stjäla, sen att personalen inte pungade ut ett öre för eventuellt svinn förstod jag inte. En enda gång har jag snattat, en kaka på Konsum. Den låg i en sån där låda som "nybakade" lösviktskakor ligger i och jag minns att den brände som eld i fickan på vägen ut, god var den antagligen inte heller och min kompis tyckte jag var Årets Tönt.
Det fanns förstås en tid när jag blivit lite äldre då jag var lite tuffare, då dristade jag mig ibland till att stjäla glas på krogen, jag hade börjat dejta Martin och han försäkrade att varken Butlers, Spikön eller Bakfickan behövde betala för glasen jag stal eftersom det var sånt som bryggerierna stod för. Ett tag hade vi en hel uppsättning glas från Falcon, Norrlans Guld och Pripps.
Tyvärr var det en övergående fas och den farliga och tjuvaktiga sidan av mig har nu helt lämnat över ansvaret till en riktig mjukis, det har till och med blivit värre med åren.
För ett tag sen hörde jag talas om att personalbutiken på länets sjukhus har ett jättefint fleecefodrat regnställ till kraftigt reducerat pris, jag har handlat i den butiken förr men på nåt vis missat att det endast var för personalen och den informationen ställde ju givetvis till det för mig idag. Jag vågade helt enkelt inte gå dit.
Jag är livrädd att dom ska fråga efter typ anställningsnummer och så säger jag "ööh, jag har glömt det..." då säger kassörskan "jamen det är inga problem, tala om vilken avdelning du är på så ringer jag upp." och så måste jag stå där och skämmas och stamma fram nåt om att jag är en lögnaktig och snål människa som försöker utnyttja andras förmåner.
Men jag vill ju gärna ha det där regnstället, Prinsen har vuxit ur sitt och får gå runt på dagis med "stringknickers" i galon. Mitt enda hopp är kära Kusin, hon jobbar på sjukhuset och torde vara betrodd att handla i personalbutiken.


Kommentarer
Postat av: Kusin!!!

Hahaha!!! klart jag shoppar åt dig.. eller så följer du med å shoppar, så kan du peka å jag handla..inte för att de frågat mig om anställningsnr ngngång.. så för att lätta ditt samvete så ere bara å boka shoppingdate:-D klart prinsen inte ska gå å bli blöt..:-D

2007-11-21 @ 00:15:39
Postat av: Jenny Svenson

Mycket vänligt min kära! Det är inte lätt att vara så präktig som jag är...
Vi hörs på det fantastiska msn! Puss puss

2007-11-21 @ 22:02:38
URL: http://newsfromthecloset.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback