Pruttfisbajspruttfisbajs

Familjen Svenson mår illa, barnen har sprutdiarréoch pruttar hela tiden och jag och Martin bidrar med uppblåsta magar och äggfisar så gott det går. Orsaken? Det är snart jul och pepparkakorna har intagits i parti och minut, för min del har dieten nästan uteslutande bestått av pepparkakor och kaffe så det är rätt lätt att räkna ut vilken revolt som pågår i magen just nu.

Martin fick torka en lös olycka i köket förut, lilla Vild (Sessan) hade inte riktigt gjort klart när han skulle byta på henne och både han och Prinsen stod därute och hulkade för fulla muggar. "Åh fy fan. Åh jävlar...nä nu...åh fy fan." kom det mellan uppstötningarna och när han väl var färdig gjorde han klart för mig att det minsann var min tur att ta hand om nästa avfall oavsett vilket barn det kom ifrån.

När Vild senare satt i barnkammaren och knödde log han bara stort och gick för att borsta tänderna på Prinsen, dessvärre hade Prinsen fått akut magont och satt och lackerade hela toan. Martin vände i dörren och kom tillbaka till mig med en konstig min "Du, jag kan ta den där blöjan om du vill?" sa han och försökte låta oskyldig och julsnäll. Vad han inte visste var att Einstein (=jag) redan räknat ut vad som pågick på toa, "nä älskling, du har redan lidit tillräckligt idag. Jag fixar det, gå du till Prinsen." log jag och Martin svalde hårt och tog ett djupt andetag, hela hallen luktade som en gammal septiktank och jag började fundera på om något dött i magen på min son.


Apropå fisar, jag minns en lustig händelse i South Dakota för en femton-sexton år sen; jag, mamma och pappa hade hyrt en bil och reste runt i USA i ett par veckor. När vi körde in i en jätteliten stad mitt i ingenting därute på prärien såg vi att det fanns en souvenirbutik med indianprylar. Tyvärr var den stängd men i en sån liten håla vet ju alla allt om alla så det tog inte många minuter innan affärsinnehavarinnan kom och öppnade butiken för vår skull. Väldigt snällt och vi kände oss självklart manade att köpa nåt dyrt som tanten gick ed på hade tillhört nån gammal indianhövding.
Rätt snart insåg jag att nåt höll på att hända, nåt icke-bra. Mamma höll på att explodera. 25 sekunder senare gick det inte att hålla tillbaka längre och en rätt oansenlig och ljudlös liten prutt gjorde entré. En sekund senare kunde vi inte längre låtsas som ingenting och det var för den lilla indiantanten klart som korvspad att någon av dom tre turister som hon öppnat sin butik för hade förorenat luften rejält. Väldigt pinsamt eftersom hon med all säkerhet aldrig träffat svenskar förut och nu för all framtid kommer förknippa Sverige med äggfis.

Jag och mamma fick stötta oss på varandra när vi klev ut i friska luften, vi höll på att kollapsa av skratt. Än idag är detta ett av dom roligaste minnena från den resan.
Det och när vi råkade på en vild buffel mitt ute på vägen och mamma i vild panik skrek; "Lås!! Lås dörrarna!!" precis som om buffeln skulle utveckla tummar lite snabbt och öppna bildörren.


Kommentarer
Postat av: lassefar

Man kan överträffa sig själv vad gäller jul o pepparkaksfisar genom att anbringa ädelost på kakan.Det är en doft ifrån den fina världen.... Pussa dig själv göbben o grynen

2007-12-14 @ 17:38:28
Postat av: Jenny Svenson

Mmm... låter härligt. Dessvärre är jag inte förtjust i pepparkakor med gammal ost, dom ska vara naturella.
Precis som man inte ska mixtra med glögg, den ska vara som den är. Man kan ju liksom inte fira påsk på jul bara för att pröva nåt nytt. Glögg är glögg och pepparkakor är pepparkakor. Puss på dig själv älskling!

2007-12-15 @ 00:33:23
URL: http://newsfromthecloset.blogg.se
Postat av: Syster Yster

Jag tycker att när vi låste in nyckeln i bagaget är rätt kul också!

2007-12-15 @ 00:37:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback