Same procedeur as last year

Igår hände det.
Igen.
Jag som i stort sett gav ett nykterhetslöfte efter personalfesten och predikat för alla hur ovärt det är att dynga till när hela dagen efter blir förstörd.
Egentligen var det inte alls mitt fel utan Stefans, det var han som ställde fram en iskall Jäger precis när mitt omdöme tagit kompledigt, och jag kunde helt enkelt inte stå emot. Jag hävde nog i mig minst tre snapsar utan att blinka och med tanke på att jag tidigare under kvällen intagit stora mängder vin och cider så blev det som det blev. Jag blev riktigt skitfull helt enkelt.
Det värsta var väl att det mesta slog till på hemvägen vilket inte bara innebar att jag fick ta stöd mot Prinsen som höll på att kissa på sig av skratt utan också att jag fortfarande var full när jag vaknade. Skallen var på väg att explodera och hjärnan verkade helt lös därinne, den bara halkade runt och gjorde mig kraftigt illamående.
Det är väl först nu på kvällen som jag blivit piggare och kan stå upp. Magen är full av bacon, lösgodis och pizza så nu hoppas jag på en lång och fridfull natt. Och så lovar jag inte dricka mer. Lovar.

Vi går över daggstänkta berg fallera

Av alla dagar på hela året så hade Prinsens klass friluftsdag idag, dagen då regnet vräkte ner i ofantliga massor. Och inte nog med att han skulle ut och blöta ner sig, på morgonen gav han mig valpögonen så jag av nån konstig anledning också följde med. Som tur var kunde jag tvinga med mig Mannen och Lilla så jag slapp dricka ljummet kaffe ensam.
Vädret till trots kom det inte ett gnällande från ungarna i 4A på hela dan, dom skötte sig så fantastiskt bra att man nästan blev tårögd. Man kan ju knappt tro att det är samma ungar som alldeles nyss var fladdriga, bråkiga och pratiga, som inte fick gjort ett jota på
lektionerna och som fick lärarna att ta in på klinik. Hallelulja för föken Pernilla säger jag bara!
Lilla damen Svenson däremot, gnällde så det räckte och blev över. Efter första magplasket var inget roligt längre och allt var kallt och blött, jag och Mannen körde loppet med henne i alla fall i förhoppning om att hon skulle sova gott när hon sen kom hem men icke. Hon kämpade på fram tills klockan 14 vilket innebar att efter sina två välbehövliga timmar var pigg som en mört långt efter läggdags... Och det vet ju alla hur kul det är att hänga med en ettåring menar jag, verkligen toppen när man vill ha lite egentid och det enda man får göra är att torka dockbajs.


Oj nämen! En blogg!

Kära nån, det var så länge sen jag öppnade min bloggsida att hela layouten hunnit ändras helt utan min vetskap. Det tog enl evighet innan jag hittade rätt och höll flera gånger på att publicera konstiga utkast jag skrivit för flera år sen, hur dom nu kunnat gömma sig så bra...
Livet gå ju rackarns fort numera, jag hinner ju knappt dammsuga upp resterna av fredagsmyset innan det är dags att ställa fram nya skålar med tacofärs och hackade grönsaker. Till och med Prinsen har påpekat tidens enorma hastighet det sista, "herregud mamma, det var ju fredag alldele nyss!"
Jorå, så är det med det.
Annars rullar det liksom på, huset blir mer och mer inrett för varje vecka, tavlor och gardiner har kommit upp och lite nya fina ljuslyktor är inköpta för att välkomna hösten. Mitt senaste projekt gällande Slottet har varit att organisera källaren, vi har ju ett finfint garage som nästan exploderat av all skit som ställts in där, det blev liksom lite "ställ det där så länge, det är ju långt till vintern" när vi flyttade och så vips kom dom där kalla nätterna med frost. Och jag kan säga att det känns sådär att skrapa rutor med nariga händer när man kunnat slippa om man bara rensat lite. Mest var det väl så att resten av källaren var så jäkla överfull att det helt enkelt inte fick plats, och då ska det ju ändå tilläggas att jag redan varit oerhört hård och känslokall gällande "spara VS slösa", jag tyckte när flyttlasset gick att jag var smart som bara tog med saker vi ville ha och/eller behövde.
Igår fick bilen fyllas tre gånger med saker vi för ett halvår sen tyckte vi inte kunde leva utan, jag och Prinsen körde tippen tur och retur hela eftermiddagen och till slut var det faktiskt tomt därinne. Förvisso får man nu klättra över tre lådskyskrapor för att ta sig in i tvättstugan men jag känner ändå att det är hälften vunnet liksom, nästa gång jag får lite energi ska jag ta tag i dom också.