Äventyr i storstaden
I helgen var jag och storabarnen på äventyr i Göteborg, vi skulle tilsammans med flera av Prinsens klasskompisar och deras mammor se genrepet av melodifestivalen, käka gott och sova på hotell. Det var ju evigheter sen jag kunde avsluta ett samtal med någon av dom och ännu längre sen vi kunnat njuta av en måltid utan att någon spillde/ bajsade eller helt enkelt vägrade sitta kvar vid bordet så det var ett välkommet avbrott för oss alla tre.
Vi tog tåget ner redan klockan halv två på fredagen, äggmackor och Risifrutti stod på menyn och var nog lika pirriga allihop när tåget började rulla. Skulle vi hamna i Västerås? Satt vi på fel plats? Hade vi med alla väskor? Var alla barn med?
Gissa vem vi hejade på?
Fram kom vi i alla fall, och faktiskt hittade vi till hotellet också utan problem. Förvisso gick vi till fel hotell först och sen snurrade vi runt centralen tre varv innan Google maps på ett tydligt sätt förklarade vart vi skulle.
Prinsen och morsan slappar!
"Mamma, ta ett kort på mig med utsikten!"
Snart var alla samlade och vi begav oss ut på stan, tolv barn och sju mammor på väg mot Farrellis för ett skrovmål innan det var dags för festival.
Långbord!
Mätta och nöjda och med ett par glas rött innanför västen var det sen dags att ta sig till Scandinavium.
Vi hade toppenbra platser, lagom nära scenen och på sin väg mot greenroom gick alla artister precis framför oss. Efteråt passade barnen på att storma golvet för att få lite bilder och en glimt av idolerna.
Den störste, Sean Banan!
Prinsen skaffade sig lite närkontakt med Danny.
Kvällen avslutades med lite mingel på hotellet, jag och barnen fick dock lov att betacka oss, vi hade varit uppe sen 05:30 och kände oss aningen möra. Vi slocknade som grisar och vaknade inte förrän klockan ringde vid nio dagen efter, även om vi faktiskt är ganska bortskämda med att Lilla alltid sover bra så var det underbart att slippa ramla ur sängen en sekund efter att man vaknat och göra välling. Istället kunde vi duscha och fixa oss i lugn och ro och sen sätta oss med en jättetallrik hotellfrukost som vi utan minsta avbrott fick äta upp.
Fyra koppar kaffe senare tog vi tag i livet, barnen ville gå till Buttericks och mammorna var sugna på Lagerhaus, så vi checkade ut och styrde kosan mot centrum. Vi spenderade pengarna väl, både sprutserpentiner, löständer och fina ljuslyktor fick plats i shoppingpåsarna, och avslutade med en lunch på den mest osmakliga grekiska restaurang (Taverna Sirtaki) världen skådat. Där fanns inte bara en otrevlig servitris, bränd mat och pinnstolar utan också snuskiga toaletter och en torftig meny. Rekommenderas inte.
Efter en lång helg var det ett par trötta ungar som gick på tåget mot good old Trollhättan, och det tog inte många minuter innan jag somnade till. På stationen hemma väntade pappa och Lilla, lite lördagsgodis och den riktiga melodifestivalen.
Bye bye Götelaborrg!!
Bättre med en sko på skohyllan än tio i papperskorgen
Att handla kläder till Prinsen är som att spela rysk roulette, inte för att man riskerar livet kanske men väl den mentala hälsan står på spel så fort man sätter foten i en klädaffär.
Dels är han otroligt petig med hur det ska se ut och det är ju bra, man vill ju inte ha ett barn som går runt och ser ut som en tönt, men framförallt är han sjukt känslig för hur plaggen sitter och känns. Det ska inte vara för stort, inte för litet, inte för tight, inte för kort, inte för långt, för varmt, för brunt, för stickat eller för fel och tyvärr är det inget man kan avgöra på bara en provning. Enligt Prinsen kan man aldrig veta om en tröja är perfekt förrän man använt den ett tag, vilket gör det lite svårt att använda sig av "öppet köp" eftersom det för det mesta kräver att plagget är oanvänt.
Särskilt fjantig är han när det gäller byxor, det går absolut inte att ens fundera på att ta på sig ett par som inte faller honom i smaken till tvåhundra procent, och självklart ska han känna sig nöjd och fin, men just byxor är ganska dyrt så när man köpt ett par som han bara tokälskar i en vecka och sen vägrar ta på sig blir man ju så less. Detsamma gäller skor, också en sak som gräver hål i hushållskassan, och då ska man inte tro att det funkar med Skopunktens "köp tre, betala för två". Nä, det ska vara Adidas, Nike eller nåt annat sportmärke och helst en modell som fotbollskändisarna har, och egentligen skulle det ju vara helt okej att spendera mycket pengar på en bra sko men då gäller det ju att han använder den.
Häromdan köpte vi ett par vita nya sneakers, inte jättelämplig årstid kanske men det var ju inte så att Prinsen direkt brann av iver över att köpa ett par av höstens modeller som nu var på rea, och han var i ett skriande behov av nya skor. Problemet var att just den skon han valt ut bara fanns upp till 38 och egentligen skulle han behöva en 39:a, men han körde en rätt övertygande ramsa om att den passade så bra så bra och absolut inte var för trång.
Nu, två dagar senare, tycker han att skon inte bara klämmer och är i minsta laget utan också för kall. Att det står ett par flång nya Vikingkängor på skohyllan som är gjorda för den här årstiden verkar inte bekomma honom det minsta, för "dom ser ju asmuppiga ut!"
Ja och vad säger man, det är väl utsidan som räknas? Hellre kall och snygg liksom...
