My god! Ett nytt ålderstecken har uppenbarat sig, ve och fasa. Nu är det verkligen illa.
För en gångs skull tog jag bussen hem från Gullvivan ikväll, klockan hade knappt passerat 20:30 när vi svängde in på stadens torg och trots att det i mina ögon var en helt vanlig torsdag insåg jag omgående att så inte var fallet. Det hördes direkt när jag klev av; ungdomsfylla.
Skräcken spred sig i min kropp och jag fick kärringtankar i stil med "herregud, har dom inga föräldrar?" och "är det ens lagligt för dom att ränna runt på det här viset?" och som den värsta sortens gammeltacka med handväskan i armvecket gick jag raskt på min anslutande buss. Där satt jag sen och bad en bön att busschauffören inte skulle få för sig att lämna bussen för en cigg och på så vis kasta mig, en ful medelålders tant med mjukisbrallor, åt lejonen.
Detta är ju inte klokt, vänner! Häromdagen kom jag på mig själv med att höja radion när en dansbandslåt spelades! Var ska det sluta? Med för korta jeans och tröja med krage? Med hudfärgad osnygg bh och bekväma trosor? Eller ännu värre, med kort krulligt hår och blå mascara?