I helgen har det varit "Trolldagar" i den stora metropolen Trollhättan. Ett event som innebär några rabattkronor i affärerna och lite smått och gott längs gågatan, men mest av allt innebär det att det kringresande tivolit får ett uppsving i kassan. Jag är ju generellt emot allt vad både cirkus och tivolin heter, tycker inte det känns så säkert att åka en attraktion som fem timmar senare ligger nedpackad i en skolåda, men har med åren mjuknat något och låter nu barnen åka den där karusellen för dom allra minsta.



Prinsen var sådär nöjd och tyckte jag var en trist och patetisk morsa, han kollade avundsjukt på dom lösdrivande horderna av ungdomar som utan minsta dödsångest slängde sig ombord på den stora kranen med en svajande arm som såg ut att kunna lossna i vilken sekund som helst. Jag förklarade att han minsann skulle tacka mig om några år, eller i alla fall när han blir vuxen, för att han överlevt men det bet inte.





Som plåster på såren fick det bli sockervadd, lätt att äta, svårt att bli av med.



Oliver, Vild och Prinsen slukar sockerbollarna.