Jag säger bara en sak, mäklare. Ett sånt folk.
Hela förra veckan spenderade jag i telefonen med en ung stroppig kille från Swedbank, vi var med i budgivningen på ett litet hus här i krokarna och allt var så nervigt att jag nästan svimmade. Det var första gången och allt var nytt, jag frågade mäklaren tusen frågor och höll tät kontakt med honom via telefonen för att inte missa något bud.
Det sista jag hörde av honom var i fredags då vi stod på delad förstaplats med en annan budare, vi hade vår lägenhet som lockbete då paret i huset inte hade någonstans att ta vägen efter försläjningen. Mäklaren lovade att ringa under eftermiddagen/ kvällen och vi väntade spänt.
Vi väntar än kan jag säga.
Inte ett pip har hörts men däremot står det på hemnet att ytterligare en budare nu har lagt ett bra mycket högre bud än oss, verkar liiiite konstigt tycker jag när mäklaren redan sagt att affären skulle avrundas under fredagen. Känns lite som att han haft någon bakom ryggen som nu fått veta att alla andra budare lagt sig och inte tänker gå högre. Särskilt eftersom han sa till mig i mitten av veckan, då jag ännu inte lagt nåt bud, att det nog är bäst att göra något nu för det är svårt att komma in senare.
Är det verkligen så svårt att plocka upp luren och ringa runt till fyra olika personer och säga att "tyvärr, ni var för fattiga era snåla jävlar så huset är sålt till nån annan som kan ge mig mer provison."
Kanske ingår inte det i mäklarskolan, svårt att få in en kurs i telefoni mitt bland alla tiopoängare i otrevlighet, snorkighet, oärlighet och överlägsenhet.