Här hemma råder febril aktivitet, vårt bensinkort är spårlöst försvunnet. Det verkar helt ha gått up i rök och finns inte nånstans vilket ställer till stora problem då Mannen behöver tanka på det när han åker till Stockholm imorn. Vi har vänt upp och ner på hela lägenheten och vrängt bilen ut och in men utan några fynd, och nu har vi vänt oss mot varandra och börjat med anklagande påpekanden.
Vem var det egentligen som hade det sist? Och vart hamnade det efteråt? Är det tappat? Vem tappade det då?
Jag vill gärna skylla ifrån mig och hävdar att jag - trots att jag antagligen var den som använde det sist - är helt oskyldig.
Har jag använt kortet så sätter jag alltid och undantagslöst tillbaka det i spåret för kort i handskfacket medan Mannen har en brokig bana av borttappade kort bakom sig. Senast för en månad sen slarvade han bort sitt Visakort och resan från Ulricehamn med en halvliter bensin i bilen glömmer väl ingen? Nej, är det nån som slarvat bort kortet utan att minnas det så är det han.
Att det är lördag idag hjälper inte upp situationen på något plan, alla supportnummer är stängda och att betala med kortnumret från en gammal räkning är tydligen uteslutet enligt Shell på Gärdhemsvägen, den enda ljuspunkten vi för en sekund hade var att vi kunde tanka på Volvokortet med den idén sprack då vi glömt koden till det kortet.
Nu står vi inför följande alternativ;

1, Köra mot E4:an så långt det går på två liter bensin.
2, Låna pengar av nån rik släkting.
3, Tanka full tank och sen låtsas ha blivit bestulen på kortet och ställa till en scen.