Nedräkningen mot semestern har börjat, det är nu endast en vecka kvar tills jag stämplar ut från Gullvivan och går på en evighetslång ledighet. Kan man hoppas, men antagligen kommer jag sitta där i höst igen, med en kall kopp kaffe i handen och undra hur det blev så här.
En annan sak jag undrar är när Martin och jag ska få ha semester ihop, vi har inte haft det sen -01 och jag börjar nu tröttna. Dom flesta somrar har jag jobbat då jag varit arbetslös men sen när jag väl fick ett jobb så var Martin tvungen att sommarjobba eftersom han jobbade på en golfbana. Nu läser ju han och får inga pengar under sommaren så ett jobb är ett måste och nästa år när han är klar går han på aspirantutbildningen eller vad det nu kallas och då får man ingen semester alls. Och skulle det nu vara så väl att jag kommer in på skolan så lär ju jag behöva sommarjobba dom närmsta tre somrarna. Ska vi bli pensionärer innan vi får ledig tid ihop eller?
Det är ju som bekant lite ansträngande för den som är ensam hemma med barnen, och tråkigt, och så blir man väldigt begränsad i vad man kan göra eftersom man är ensam vuxen. Dessutom har ju jag lätt att tappa fattningen när barnen bråkar, vilket dom gör all vaken tid på dygnet.
Jag är uppvuxen med en sju år äldre och alldeles för snäll storasyster och vi har nog aldrig bråkat så min gräns för slagsmål/ ordväxling och tjuvnyp är väldigt låg medan Martin har tre bröder som genom ett mirakel inte tagit död på varandra under åren. Han tycker att barnen måste få slåss lite och att vi inte behöver lägga oss i varenda gång, dom ska få lösa det själva och att tillämpa milimeterrättvisa är omöjligt.
Igår fick han rädda barnen och åka till sin pappa i Lilla Edet då jag i stort sett hotat lägga ut barnen till försäljning efter två dagars nervpåfrestande bråk. Jag såg framför mig hur semestern förvandlades till en enda lång plåga där jag halvfull genomled barnens gräl dag efter dag i ösregn. När jag storgrinandes slängde mig på sängen insåg Martin att jag kanske skulle må bra av en stund ifrån barnen och packade en väska och åkte.
Jag har förfirat semestern i min ensamhet både igår och idag, mitt ciderförråd är snart slut men det var det värt. Inför nästa vecka ska jag slå till på en stor flarra Bacardi. Det lär behövas.