I helgen var jag på grillfest hos en jobbarkompis ute på hennes kolonilott, Martin och barnen släppte av mig och Vilda stirrade storögt på den lilla stugan. "Nämen åh va fin! Är det hennes lekstuga?" frågade hon och det stod helt klart att hon var imponerad. Morfar har ju dyrt och heligt lovat att bygga en lekstuga till henne så fort vi får en trädgård och som ni vet har det varit faligt nära ett tag nu. Hon har redan bjudit in sina kompisar på fika, "vill du komma och leka i min lekstuga som morfar ska bygga snart?"
Snart, Vilda, snart.