Det årliga Lisebergsbesöket gick av stapeln igår, i ösregn klev vi in genom portarna och ett tag såg det ut som om hela dagen skulle genomlevas i hällande regn men efter nån timma slutade det faktiskt och även om himlen fortsatte med sin gråa uppsyn så var det i alla fall varmt.
Prinsen har ju som bekant kämpat hela våren med att växa tio centimeter för att nå 140 cm, gränsen för att åka Kanonen, Uppskjutet och Höjdskräcken, det har inte gått så bra men däremot har han med råge passerat 130cm som är gränsen för bl.a Balder och Hang Hai.
Martin fick den stora äran att ta med honom upp i Balder för första gången och spagettibenen vinglade mer och mer ju kortare kön blev. När dom nådde toppen på första backen visste han inte om han skulle skrika, gråta eller skratta men efteråt sammanfattades upplevelsen med ett ord; "IGEEEENNN!!!!"
Han och fästmön Sarah rusade sedan runt parken tillsammans med Prinsens kusin Jennifer och åkte allt som åkas kunde tusen gånger om och varje gång dom kom till en attraktion med gränsen 130 cm mättes dom noggrant av en finnig sommarjobbare.
Är det dom senaste årens tillbud som åstadkommit denna rigorösa säkerhet? Jag har aldrig varit med om att man är så petnoga innan men nu var det verkligen absolut nej om minsta tvivel förelåg. Lilla Vild, som här hemma är 110 cm lång och borde få åka både Bergbanan och Kållerado var helt plötsligt inte längre än 108 och det kom inte på frågan att hon skulle slinka igenom. Hon blev såklart förkrossad och utom sig av sorg, särskilt eftersom kusinen Sander som är tre månader äldre och ett par cm längre godkänndes, men sjävlklart ska man inte chansa bort säkerheten. Vi lovade dyrt och heligt att när vi kommer till vintern, då minsann är hon 110cm och får åka med oss. Håll tummarna!
Det enda som grusade dagen igår var upptäckten att jag lagt mig till med en tantig sida, ni vet när man i kön till Balder (som ju är byggd av trä rakt igenom) undrar vem som kontrollerar alla skruvar och brädor under vintern. Och när man sitter i Uppskjutet och undrar om den där unga flicksnärtan verkligen drog ordentligt i bygeln. Det som bekräftade min nya farhåga var att jag innerst inne var glad att Prinsen inte nått upp till dom berömda 140 cm eftersom han då skulle få åka dom mer livsfarliga sakerna och eventuellt vara med om en svår och ovanlig olycka.



Prinsen och Sarah i Rabalder (f.d Nyckelpigan och Criskusexpressen)



Vilda åker Kaffekoppen med pappa, farbror Johan, kusin Sander och "faster" Sanna.



Vilda och Sander i Trummeliten.



Vem har egentligen ansvaret för alla skruvar, muttrar och brädor?



Hujeda mej... Som ett jätteplockepinn.



Sarah, Prinsen och kusin Jennifer i en av dom nya attraktionerna för i år; Hang Hai. Som jag för övrigt uttalade pinsamt "hang haj" tills Jennifers storasyster Julia påpekade att den faktiskt heter "häng haj" Tantigt...



Vilda och Sander fick åka Barnbåtarna med storakusinerna Klara och Julia.



Flume Ride är helt klart en klassiker som håller! Här åker Julia, Klara, Sarah, Jennifer och Prinsen.



Pappa och Vilda är redo för att bli blöta! Martin ser lite nervös ut tycker jag nog...



På väg upp...

Nu ska jag specialbeställa platåskor åt Vilda.