Glöm grillfesterna, glöm hängmattan och avboka Bindefeldt. Drömmen om Huset är bara att fetglömma.
För att ni ska få en helhet så får jag väl dra hela historien från början;
Huset vi är intresserade av står på en tomt som gränsar till en annan tomt där det funnits en kemtvätt för fyrtio år sen, kemtvätten har spridit en mängd klorerade kolväten (googla perkloretylen) som nu har sjunkit ner i marken, förorenat marken i en omkrets av ungefär hundra meter samt gått ner i grundvattnet. Detta vill såklart alla bli av med, kommunen har ansökt om statliga bidrag för en sanering så inga fastighetsägare skulle få punga ut med pengar.
Så långt låter det inte så konstigt, kanske inte så kul med detta i sin närhet men kommunen skulle ju sanera och inga privatpersoner skulle få stå för notan, eller?
Nja, riktigt så enkelt är det inte. Om vi köper huset idag så köper vi också på oss ansvaret för saneringen och får därmed också stå för kostnaden, i runda slänga mellan en och två miljoner kronor, och det fortsatta ansvaret för marken. Den nuvarande ägaren fick rådet av miljöförvaltningen att hyra ut huset under tiden saneringen pågår, kanske under en femårsperiod, och vi blev dom enda tänkbara hyresgästerna. Så smått började vi planera flytten och kolla kostnader för kök och badrum, jusrister kontaktades för upprättande av hyresavtal med förköpsrätt och vi såg slutet på eran i dockskåpet.
Bara för att vara på den säkra sidan ringde jag idag upp Naturvårdsverket, dels ville jag veta om dom skulle anslå pengar och möjliggöra en sanering och dels ville jag veta exakt vad det var som fanns i marken. Där och då gick min dröm i kras.
Det som finns, och sprider sig, i marken är extremt farligt, cancerframkallande, skadligt för lever och njurar och en helt enkelt jävligt obra. Naturvårdsverket kommer utföra liknande saneringar i hela landet i enlighet med en nationell prioriteringslista och beräknar vara klara med detta år 2050 så några planer för just Trollhättan är inte på gång den närmsta tiden och att leva med detta i sin närhet innebär oerhörda risker. Dessutom är just dessa föroreningar det absolut värsta man kan tänka sig och i stort sett omöjligt att få bort så även om det skulle saneras kommer det med stor säkerhet inte försvinna helt.
Kort och gott; ingen kan köpa huset och ingen kan hyra det, ingen kan bo där och även om man skulle kunna bo där just nu under en tid så kommer man på sikt få in dessa klorerade kolväten i luften och då återstår bara god ventilation som enda åtgärd, och ändå kommer man gå där och andas in farligheter.
Så som ni förstår är det bara att gå vidare och bo kvar i dockskåpet två år till. Fan också.