En fiskbegravning

Igår hade vi ett frånfälle i vår ystra familj, Farfarfisken (eller Eldstjärt som den kallas på ett mer zoologiskt korrekt språk) stämplade ut.
Det var när jag bytte vatten inför resan som jag såg att den annars så blåglänsande lilla fisken såg rätt blek ut, han flöt mest runt på sidan och det är sällan ett bra tecken. Fisköverläkare Martin konsulterades men han avslog direkt alla tankar på döden med "äsch då, han är ju bara trött ser du väl? Kolla på hans ögon, helt slappa."
Ja, nog var ögonen slappa alltid, två timmar senare åkte Farfarfisken runt med magen upp och dom s.k vännerna käkade helt ohämmat på honom.
Det var helt enkelt dags för en toabegravning och jag ropade på Martin, vi kunde väl ändå samlas och ta farväl? Och så kanske han kunde hålla i håven för det tycker jag är lite äckligt...
Inget svar. Han hade givetvis somnat och jag fick sköta hela ruljansen på egen hand, dessutom fick Farfarfisken helt plötsligt liv igen när han fångades i håven så när jag försökte spola ner honom så simmade han liksom mot strömmen, som en liten lax, och jag fick stå där och spola flera gånger. Kändes sådär schysst, "jaha hejdårå. Försök att inte tänka på att du antagligen får sällskap av familjens bajs på din sista resa."
Hoppas han fick så mycket vatten i ögonen att han inte såg mig.

Kommentarer
Postat av: taurus

Kolla filmen "Bortspolad" så ser du att det finns en framtid även för honom.......:-)

2008-05-19 @ 05:56:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback