Lilla trötter

Min stackars lilla Vild är sjuk, hon är inte alls speciellt vild för tillfället. Igår förmiddag märkte vi att hon hade ont i munnen, först trodde vi hon ätit nåt som skrapat upp gommen men vid kvällsmaten hade hon fortfarande jätteont  och ville inte ens peta i sig sin älskade fil. Natten var en mardröm, hon vaknade minst en gång i timman och grät sådär hulkande och höll den lilla handen i munnen, hon kunde inte suga på nappen heller för då gjorde det ändå ondare så om hon väl slutade gråta kunde hon inte komma till ro.
Idag fick vi en tid till jourcentralen, doktorn tittade i öronen, i halsen, tittade på utslagen på rumpan, i munnen, tog halsprover och blodprov men allt var så bra så bra. "Virus" var hans svar och inom tio minuter stod vi i dörren igen.
På jobbet ikväll (jobbade 7-12 + 16-21) så gick jag bärsärkagång efter vad som helst som kunde vara lokalbedövande men utan resultat, då slog det mig plötsligt att vi har en flarra Xylocaingel med körsbärssmak i skåpet! Prisa Gud! Efter överläggning med en läkarkollega kom vi fram till att man skulle kunna doppa en tops i gelen och sen badda runt i munnen för att få en lokal smärtlindring utan att bedöva svalget, så smart. Förhoppningsvis slipper vi och hon sover ändå men hittills har hon vaknat tre gånger så det är väl inga lysande utsikter förstås.
Prinsen har ju sprallat på som vanligt och velat skoja bort hennes onda men varje gång han närmat sig har hon börjat grina och skrika "näj! ja ä fuk! FUUUK!!" vilket såklart betyder "nej, jag är sjuk!"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback