Lurspegeln

Idag har vi varit på Vattenpalatset, jag och Prinsen lämnade den sjuka pappan hemma med Sessan och dammsugaren för en eftermiddag i plurret tillsammans med Syster och Måns. Jag älskar rutschkanor och vågmaskiner lika mycket som Prinsen och tur är väl det eftersom det inte fanns nån hejd på antalet åk i den röda slingrande tuben, det jag inte älskar så jättemycket är när man måste ur bassängen och exponera sin blekfeta lekamen för allmänheten.
Jag har efter två graviditeter i elefantstorlek (+19kg och +18kg) blivit dekorerad med bristningar kors och tvärs så jag har en såndär "tankini", ni vet ett badlinne och boxertrosa, för att försöka maskera det allra värsta.
Det är bara det att vi har världens lurspegel hemma, den är över hundra år gammal och låg ensam på en loppis på Österlen och när den äntligen blev köpt blev den så glad att den beslöt sig för att belöna oss i all evighet genom att visa en bättre verklighet, man är mycket smalare, brunare och alla kläder sitter perfekt.
Så när jag stod där idag tyckte jag väl förstås att jag kunde varit smalare men det kändes ändå helt okej, tills jag speglade mig i strålkastarljuset på Vattenpalatset. Då insåg jag hur fel min spegel hemma haft - i all välmening förstås - och hur katastrofal jag såg ut. Som en albinoköttbulle med röd bikini.
Men då var det ju för sent! Jag svepte badlakanet om mig och tog inte av det förrän jag doppat fötterna, då slängde jag det åt sidan och gled sen ner i vattnet som en säl.

När vi sen skulle hem hade jag tänk meka lite med bilen, vi hade ingen spolarvätska och det kan ju vara en fördel att ha när man ska 20 mil en regning vinterdag, så jag svängde in på Shell och öppnade motorhuven som om jag egentligen var född till bilmekaniker. Jag klarade av att fylla upp behållaren och stänga huven igen men när jag sen provsprutade på bakrutan så kom det inte en droppe, på bakrutan.
Däremot rann det in ungefär tre deciliter på golvet vid passagerarsidan. Väldigt konstigt. Jag ringde min livlina Jonatan (Angelikas man) som sa att det givetvis var ett problem som satt i A-stolpen men kanske kunde det vara lite dumt om jag skulle ge mig på den själv.
Tror du?
Han lovade hjälpa oss redan ikväll men med Idol och kamben hägrandes styrde jag av det och vi skulle höras av på söndag istället, bra med vänner som kan såna här saker.

Kommentarer
Postat av: lassefar

Är det inte dags för dagspressen snart.JENNy KRÖNIKA skall du eller jag ringa........
pusss lassefar.....farfar
Sov nu lille prinsen min--------
sov nu lille dockan mi
Framtiden är vår

2007-12-01 @ 01:06:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback