Det blev varken tårta eller frosting igår, jag insåg att dom futtiga tre timmarna efter jobbet skulle behövas till annat än att baka så det blev frysta bullar och Gillekakor istället. Kalaset blev toppen ändå, lilla Vild strålade av glädje vid åsynen av alla paket som var bara hennes, om nån vågade närma sig för att hjälpa till med tejp eller snören rafsade hon åt sig paketet och skrek "nääj! Den ä miiin!"
Jag var mentalt slut redan innan kalaset ens börjat, direkt när jag kom hem schasade Martin ut barnen i trappen och sedan bar det av till Ica Maxi i ilfart, vi stressade runt därinne som yra höns och blev såklart också osams om huruvida Martin skulle anmälas till socialen eller inte. Han hade glömt ge barnen lunch och det medförde att dom två låg i baksätet och skrek som vildar, slogs och sprakades vilket inte var den ultimata situationen två timmar innan vi alla fyra skulle stå glada och nyduschade och servera gästerna halv special.
I protest gick tog jag med mig den sovande Vild ner till kvarterslokalen och började koka kaffe och skiva banan för allt vad tygen höll, "han skulle minsann få, när han kom ner skulle allt redan vara klart och då kunde han stå där och känna sig oduglig." tänkte MartyrJenny. Visst, allt var klart när Martin väl kom ner - i god tid för att hinna förbereda - men eftersom allt fick stå sä länge innan gästerna kom så var kaffet kallt, bananerna bruna och korvbröden hårda.
Trots allt blev det ett riktigt lyckat kalas, Vilda var så nöjd över alla sina fina kläder och leksaker och efteråt följde Martins bror och hans familj med tillbaka till lägenheten, vi satt och pratade skit tills klockan var två på natten så idag har vi alla gått på halvfart.
Snart är det nyår, jag blir ofta lite sentimental vid den tiden på året (också) och har börjat skissa lite på en krönika, har ni bra tips på vad som ska listas vill jag jättegärna veta!